Drömvovven - Älva

Höst igen...så snabbt det går!

2011-10-13T06:22:00.009+02:00

Kanske dags för lite uppdatering här...

Lilla familjen en sommarkväll

Sommaren gick fort i år då jag tyvärr inte var ledig speciellt mycket. Men det var härliga månader med skönt väder för långpromenader, utflykter och andra äventyr.

Badutflykt - Älva får ha kyltäcke då hon bara går i till magen (badkrukan)

Efter kursen i tävlingslydnad under våren har vi försökt träna på kontinuerlig men lite lugnare blev det under sommaren. Älva var med en del på kontoret, vilket var mysigt och bra träning.

Tjuvfotad när jag skämmer bort min knähund

I övrigt spenderade vi de flesta lediga stunderna på kusten. Det var skönt att se hur stor och duktig min lilla Älva hade blivit på ett år, även om hon har sina hyss för sig. I år upptäckte hon att det GÅR att hoppa över grinden så man slipper vänta med att hälsa när någon kommer. Lite hektiskt blev det också med en valp även denna sommar, men himla kul ändå. Manne är ju en helt annan hund och så olik Älva.

Ibland gick det faktiskt att ta det lugnt ihop...

Älva försöker söta till sig lite mys (det brukar fungera)

Att jag har varit dålig på att blogga hänger nog ihop med att jag tappade tråden lite med Älva här i början på sommaren. Efter alla förberedelser med kurser och träning med Älva och funktionärande på klubben blir man väldigt sugen på att tävla själv. Däremot kände jag inte att jag kom vidare speciellt mycket..
I juli hade jag anmält Älva till Aussiespecialen, mest på kul och för miljöträningen. Det är dock en dag jag helst vill glömma och hittills med Älva var det nog en riktigt lägsta punkt. Jag kände mig så sjukt misslyckad då jag hade tyckt att hon fungerade bättre i hundmiljöer och hade slipat på ringträningen innan. Inget att detta fanns dock minsta spår av i ringen, hon var helt ofokuserad och t.o.m. valparna gick bättre..
Jag blir fortfarande inte helt klok på Älva vad det gäller lydnaden heller. Hon har sina stunder då allt bara sitter, med full fokus, så jag vet att hon kan! Hon är ju en aussie, smidig, smart och snabb – det ser så snyggt ut! Men dagsformen är så olika. Ibland har hon då inte alls lust att träna, trots korta pass, godaste godiset och roligaste leksakerna. Det är mycket mer intressant att spana på vad de andra hundarna gör eller nosa av marken. Så där är vi fortfarande! Jag måste göra något FEL! Jag blir helt frustrerad ibland – vill slita mitt hår, lägga ner... Men det går ju inte – kan ju inte ge upp nu ;) Som tur är har jag lite folk att träna med så till slut ska det nog gå. Kanske finns det något trevligt läger jag kan gå till sommaren också. Det är ju inte alls bråttom egentligen men det är ju kul om det känns som att det går framåt...

Men vidare till trevligheterna;
Tyvärr missade vi kennelträffen hos Anki i augusti. Men vi hann hälsade på Ninja en sväng på Fykan och träffade ju Cinna sen på aussielägret.

Aussielägret var jättebra! Jag och Älva åkte tåg till Uppsala och mötte upp Lovisa där och åkte sen tillsammans mot lägergården Fliken i dalarna. Söket var superkul! Det bästa var att se hur lycklig Älva var vilket Yvonne fångade på fina bilder (finns på facebook). Vi hade en jättebra instruktör och efter helgen visste Älva precis vad det handlade om.

Myshunden i knät på tåget

En dålig bild med dock, på systrarna bak i bilen

Väl tillbaka i Göteborg har har det varit mest bruks på kalender. Vi har gått kurs i brukslydnad under sept-okt och kommit igång med momenten som skiljer lydnadsklass I från appellen, även en del kryp. Vi hade en härligt spårhelg där Älva var super duktig, hon spårar mer fokuserat nu. En förmiddag mötte vi också upp Eva-Lena och syster Saga och tränade lite spår och lydnad.

Vi var med på en prova-på-sök-dag på GMBK för att fortsätta med det. Däremot har jag inte hittat någon sökgrupp än så vi får se hur det blir med den saken..

Sökdag på GMBK, ett blandat gäng; min Älva (hos Kajsa), lilla boxern Zantos, Perron Mysko och Lancashire heelern Jonna ( m.fl. som ej syns i bild)

Vår tur att söka - yayh!

Nu närmast ska vi upp till Umeå igen och hälsa på. Jag saknar Manne massor och längtar efter att se hur stor han blivit (tydligen väldigt stor!). Nu ska jag inspirera föräldrarna att komma igång att spåra m.m. och låna Manne lite själv och träna med. :)

Sen nu innan jul ska vi äntligen gå agilitykurs (inne), det blir nog himla kul! Vi har ju börjat med hinderfokus, kontaktfält och lite slalom själva men med styrandet och kombinationer behöver vi komma vidare med.

Lillebror Manne

2011-06-20T05:16:00.009+02:00

I helgen fick vi äntligen träffa lille Manne. Fast han bara är 9 veckor, så kan jag inte hjälpa att tycka att han är väldigt liten. Var verkligen Älva så liten när hon kom? Men de växer ju väldigt fort förstås. Älva var som en liten lurvig björn, som liten. Manne däremot påminner mer om en liten skäggig apa med sina långa ben och tuffsiga päls.

Skägg-apan tok-njuter i sin goa korg

Men han är verkligen superfin och väldig gosig! Hundarna går väldigt fint ihop också även om det mest skulle busas hela tiden, så man blev helt trött själv, bara av att se på. De hade verkligen svårt att låta bli varandra.

Fullt bus (Älva är under attack)

Men Manne är duktig och går ofta själv till sin lilla korg när han inte orkar mer och där får han ligga ifred. Älva har sin korg där också men ligger som vanligt helst där alla är, mitt i vägen, så hon har kolla på allt. Under bordet med hakstöd är också en favorit.

Älva håller koll från favoritplatsen

Älva är jättesnäll med vår lilla nya, lite väl snäll nästan, då han är en liten terrorist som anfaller henne, klättrar på henne och hänger bak i byxorna och svansen så munnen blir full av aussie-ull. Men hellre det, han är ju fortfarande så liten. Busen lyckades t.o.m. smita iväg då Älva fick mat och körde ner huvudet bredvid och mumsade i sig så mycket han kunde innan vi fick tag på honom. Snälla Älva sa inte ett pip. När han sover en stund, speciellt då han drömmer vilda drömmar, måste hon också gå bort till korgen och se att han är ok. Min finaste.

Hjälpte pappan att komma igång lite med kontaktövningar, lek och passitivitet med lill-Manne. Han lär sig väldigt snabbt att komma och kika och sätta sig för en 10-dels frolicbit. SåManne är helt på nu hoppas jag bara att man även kan lära gamla hundar (pappan) att sitta ;) Det ska bli väldigt kul att följa lillen här i sommar. Hoppas jag kan bidra med lite tips och råd, något jag själv saknade väldigt förra sommaren, så föräldrarna bara kan njuta av sin lille kille.

Pappan har fått in rätta knycket

Ett år med Älva

2011-06-05T10:58:00.013+02:00

I dag är det exakt ett år sedan jag hämtade hem min lilla aussie-tjej. Minns så väl den dagen och tiden innan då det knappt gick att tänka på så mycket annat än just henne.

Älva med mamma Siri (och syskon i bakgrunden) - 5 juni 2010

Det har varit ett underbart och väldigt lärorikt år. Känner att mitt huvud har växt ett antal cm i hundkunskap, jag har träffat en massa trevlig folk och börjat upptäcka den härliga hundsportsvärlden. Visserligen har det varit "bittersweet", många gånger, att få lära mig saker jag önskat jag känt till redan från dag 1, och mycket lärande av misstag, men, men, det är bara att blicka framåt. Jag faktiskt otroligt stolt över min lilla hund. Så fin hon har blivit! Jag får ofta beröm för henne för att hon är så go' och duktig. Sen finns det såklart alltid saker att förbättra som vi jobbar vidare med.

Lydnadskursen har nått sitt slut så nu är det bara att fortsätta träna här i sommar. De flesta momenten fungerar riktigt bra, känner att det är mer fokus och skärpa som behövs tränas på. Älva varit väldigt loj här under de senaste veckorna, någon efterlöpsdåsighet antar jag. Tycker att det börjar släppa men fick en tankeställare när jag hörde att Lovisa plockat av scalibor och prövar bärnstenshalsband. Kan det vara där skon klämmer? Hon hade faktiskt sitt förra scalibor bara någon vecka förra året, helt plötsligt hade hon trollat bort det någonstans och då vi var ute på kusten fungerade det riktigt fint utan. Får fundera lite..

Kombinerat mys och fästingkoll

I övrigt är väl den långsiktiga planen att hålla på med bruks. Tycker det verkar väldigt kul med de olika delarna, som ett litet triathlon. Och så agilityn förstås. Vad det gäller bruksdelen finns det en kurs jag tänkte gå till hösten, hade gärna gått den redan nu men den krävde ett godkänt inprov eller minst ett 2:a pris i LP1, så det får bli målet i sommar. Sen spårar vi på en del själva, hade tänkt gå en liten spårkurs en helg här men den blev tyvärr inställd. Slutligen agilityn ska vi äntligen gå en kurs i här i sommar. Vi har tränat flera hinder redan och Älva tycker de är superkul, speciellt hopp och tunnlar. Nu ska jag bara lära mig att styra henne ordentlig också.

Smygfotad kvällsträning på gräsplätten

I övrigt är vi mycket ute och bara myser, busar, har utflykt, träffar hundkompisar och går långpromenader.

Finaste väntar i gröngräset

Mina älsklingar

Sen kommer Älva att få en lillebror här i sommar! Om cirka två veckor kommer han med mamman och pappan ner från norr för även han ska få spendera sin barndom på kusten. Det känns superkul att få en till vovve i familjen. Så här ser han ut, lilla raggsockan;

April-news

2011-04-20T20:06:00.006+02:00

I början på veckan var jag och Älva på Blå stjärnan och vaccinerade henne. Det gick väldigt snabbt och smidigt - hon var så duktig men märkte inget heller, för den delen! Hundar är ju inte speciellt emotionella av sig vilket underlättar när det är dags för sprutor. Fästinghalsbandet är på också så nu är vi helt redo för sommarmånaderna!

Sen satte Älva igång att löpa nu i veckan. Lite skönt känns det för antagligen är det därför hon har varit så seg och loj i det sista. Blev lite orolig och undrade var min bus-aussie tagit vägen. Men veterinären tycke ju hon var pigg och frisk. Passade på att väga henne när vi var där - 24 kg väger hon nu, min stora tjej.

Dagarna flyter på med allt härligare vårväder och det börjar redan bli riktigt grönt. I dag spårade vi lite vilket gick bra trots omständigheterna. Egentligen vill jag lägga spår oftare men helt plötsligt är det väldigt mycket djur och folk i rörelse i "våran" skog. Flera gånger har jag lagt ett spår, suttit och väntat en stund och så dyker det upp glada människor (gärna med hundar) som traskar rakt över. Sådana doftstörningar kan ju vara bra träning men kanske lite lurigt ännu. Hon gillar att spåra Älvan, absolut, och hon har helt fattat att de där pinnarna ger utdelning men hon flänger fortfarande mycket och kommer av spåret. Blir liksom inte så där totalt uppslukad.. Men det är bara att köra vidare! Trevligt har vi iaf - fikar och myser i solen, och tittar på konstiga människor med vagnar och klubbor. (Även golfarna har kommit fram nu så man får hålla lite koll)

I övrigt pysslar vi på med allt möjligt. Sen vardagslydnadskursen har jag vissa bitar jag jobbar vidare med. Inkallningen ligger i fokus just nu - något jag försummat under vintern då hon ändå håller sig i närheten hela tiden. Men nu ska det fasen sitta! Kommer hon inte - så sticker jag! Har fått ganska bra träningsverk...men det börjar fungera!

Lydnadskursen har vi varit på ett par gånger nu. Det känns bra, tycker instruktörerna är duktiga. Men jag känner att Älva är ung, yngst i gruppen också. Hon kan när hon vill. Men de andra hundarna är himla fashinerande, om inte att försöka ta sig iväg till så iaf att titta på - lääänge. Att matte är med märks knappt. Men så har ju Älva varit väldigt loj i det sista och jag har fått jobba hårt får att få henne med. Vi ska träna hemma i lugn och ro och komma på bra sätt för oss och sen fortsätta på klubben. Känner inte att jag har bråttom här utan får ta det som det kommer. Visst ska det bli kul att sätta sina kunskaper på prov sen men vi har en bra bit kvar än.

Problemet med hund är att det finns så mycket kul att göra - tiden och orken räcker inte helt till allt. Men viktigast är ju att vi har kul! Vi testar ju en del rallylydnad och agility också. Får se vad det blir vi satsar på mer framöver. Har varit lite dålig på att foto när vi grejar på men såhär ser det ofta ut såhär på kvällarna; Helt slut båda två. (Ful bild på mig men det bjuder jag på ;)

Även lek med råttan behöver man ta en paus ifrån ibland...

Häromdagen när jag kom hem till en liten askunge. Vet inte vad som varit så spännande inne i öppna spisen. Men antagligen försökte Älva se lika cool ut som sin syster Cinna.

I morgon åker jag och skruttan ut på kusten för att fira påsk med familjen. Det ska bli en härlig långhelg med goa promenader och massa mys men förhoppningvis lite lydnadsträning och kanske något spår också.

1 år

2011-04-05T21:54:00.004+02:00

Tänk att Arelidskullen nr.2 hunnit bli ett år gamla. Grattis på er alla syskonen!

Älva har blivit stor.., det märks faktiskt! Bara den senaste månaden har hon lugnat sig betydligt och blivit mer kontaktsökande. Hon tänker liksom till lite mer innan hon reagerar. Det är så kul, många bitar har verkligen släppt, men kanske är även detta bara en fas ;)

Jag inte skrivit på ett tag och mycket har hänt, bl.a. har jag börjat jobba, vilket skönt nog fungerar väldigt bra. Bror hjälper till med Älva då han jobbar mycket kvällar och hon finner sig lugnt i att vara själv ett par timmar på eftermiddagen. Jag uppskattar verkligen tiden med henne och det är så skönt att få ägna sig helt åt hund ett tag på dagen, då släpper man verkligen alla jobbtankar.

Någon dag i veckan är hon också hon sin dagmatte. Där blir det mycket bus för där finns även Najeli (Kennel Dragonora) , deras 5 månaders aussie-tjej och Älvas bästis.

Hundklubben har tinat fram och nu händer en massa grejer som man kan vara med på. Vi har faktiskt fått ett ganska späckat schema nu med kurs, egen träning och vara med och kolla på tävlingar m.m.
Vi har precis avslutat en kortare vardagslydnadskurs och allt fungerar så mycket bättre nu. En kombination av att hon blivit äldre men förhoppningsvis även av att jag har lyckats lära henne en del också. Känns skönt då vi i dag har börjat kurs mot tävlingslydnad! Det ska bli jättekul att få börja ”på riktigt” med det som vi tränat inför. Vi har ju nosat på de olika momenten en del själva så det blir lite upp till bevis att se vad jag faktiskt lyckats med själv.
Sen mot sommaren ska det förstås bli agility också! Jag längtar verkligen men vill fokusera lite på en sak i taget så vi tränar själva där så länge på lite tunnlar och skogshinder.

För tillfället ser jag dock mest fram emot helgen och MH:t i Lilla edet. Det ska bli väldigt spännande! Hoppas dock på en uppfödarträff under våren då tyvärr inte så många syskon kom med.

Mars

2011-03-02T15:56:00.008+01:00

Jag och voffsan hade några fina snöiga dagar i Umeå innan det var dags att åka söderöver igen...

Snökristaller i aussiepäls... :)

Så nöjd med hos "mormor och morfar"

Favorittrixet just nu, balansen börjar bli riktigt bra!

Opsss... Körde fast i djupsnön igen...

Mums... En sån där semla skulle man haft!

Träffade även en aussie i skidbacken! Lite svårt att se men det är en blue merle där framför snowboarden.
(Bilden printscreen av backen webcam, tagen av Simon)

Väl tillbaka i Göteborg tycker jag det är onödigt kallt när det ändå inte finns någon snö! Hoppas det går fort till vårvärmen nu. Men det är iaf barmark så spåra ska vi försöka komma igång med bättre. Vardagslydnadskursen började i måndags igen och det känns jättebra. Nästan alla från valpkursen är vi, ett taggat litet gäng på fem st, två schäfrar, en labrador, en cavalier och så min lilla aussie. Schäfertiken, som eventuellt ska bli polishund, är Älvas favorit. De skulle nog ha mycket kul ihop, men på klubben är det träning som gäller! Men självklart ska Älva retas och kastar massa busblickar på schäfer-tjejen så hon blir helt tokig. Himla fjanthund man har.

Idag har vi miljötränat i stan, kollat på folk och gått på banken och sånt. Jättebra träning som hon bara blir allt duktigare på. Det är mysigt att ha henne med, men så himla smutsig hon blir! Och stadssmuts känns så mycket äckligare en vanlig skogssmuts, det blev raka vägen in i duschen och tvätta magen.

Tiden går så snabbt! Snart är de ju ett helt år gamla hela arelidsgänget. Har kikat runt lite bland aussiesidor och spanat på små nykomlingar. Minns så väl hur det vara att vänta :) Hoppas det blir MH här nu i april, ska bli superkul att träffa syskonen med ägare!

BIR - Junior

2011-02-19T10:08:00.006+01:00

Älva och jag är uppe i Umeå igen för diverse aktiviteter. Lämpligt nog lyckades jag tajma in en inofficiell utställning denne helg där min finaste fick BIR och hederspris! Jag blev så glad! Vi var bara tre aussiear men jag trodde inte hon skulle få BIR för de andra två var äldre och stora fina hanar, en svart/vit och en blue merle. Sen skötte hon sig så väldigt fint!

Lokalen var alldeles för liten, man kom knappt fram och det var hundar verkligen överallt. Men Älva vande sig snabbt lade sig lugnt. Hon travade fint med mig i den minimala ringen och stod helt stilla vid tandvisning och hantering. Det har vi tränat mer på sen sist så det var kul att se att det går framåt! Utlåtandet;

"10 mån, trevlig modell, bra huvud, fina detaljer, goda vinklar fram och bak, bra stomme och tassar, bär sin svans för högt, 2/1 (?) rörelse, fint steg, bra drive, bra päls, mentalitet u a, excellent"

I gruppfinalen fick vi en fjärde placering men det brydde jag mig inte så mycket om. Tycker det är lite konstigt det där när man jämför olika raser..?

Resten av dagarna i norr blir inte lika seriösa, vi tränar på som vanligt, härligt utflykter, lite miljö i stan och snöbus med matte och hundkompisar står på schemat. Sen nästa måndag börjar vardagslydndskursen som turligt nog blev sköts på en vecka då planen är väldigt isig! Då fortsätter vi med utmaningarna!

Vårvintersol

2011-02-13T11:15:00.004+01:00

Håller koll

En härlig hund-helg! Efter att ha överlevt de mörkaste dagarna på året börjar jag ana ljuset i tunneln och känner att våren är på väg. Man orkar så mycket mer nu när dagarna är längre. Det känns skönt, nu vill jag massor igen! Efter att ha haft min Älva nu i åtta månader försöker jag se över vad hon verkligen kan jämfört med vad jag faktiskt vill att hon ska kunna. Jag inser att jag har massor kvar att träna på..! Försöker att inte känna mig som världens sämsta aussie-ägare när hon fortfarande inte kan många grundläggande saker i "för roliga lägen". Nu är vi på gång igen och det är ju bara att kämpa på... Vet att hon kommer bli riktigt bra tillslut!

Helgen var helt underbar med superväder och superglad hund.

Ger mig...inte!

Vi har varit på härliga utflykter och efter mycket bus somnar man gott...

"Can you spot the dog in the picture?"

Sen passade jag även på att lägga lite spår! Det var ett tag sen nu så det kändes spännande och att se hur hon tog det. Det blev ett kortare (uppvärningsspår) med två pinnar och så ett lite längre med tre pinnar. Jag blev så glad för det gick så fint! :) I höstas var hon fortfarande väldigt snabb och sprang ofta bort sig. Hon var mycket mer fokuserad nu, det gick inte långsamt men hon höll sig fint i kärnan (kunde ana mina fotspår på vissa ställen). Dessutom markerade hon tydlig pinnarna och när jag berömde, lämnade hon dem till mig! :D Jag var sååå nöjd! Det är ju det här man vill göra med sin aussie - jobba!

Mera spår!

Nu börjar vår lilla gårdsplätt tina fram också och den känns väldigt fin att ha här framöver.

Rufsi

2011-01-21T12:02:00.006+01:00

När jag hade fått hem min lilla Älva i somras kom min mamma på att hon påminde starkt om någon.. "Rufsi" var en av mina favoritgosedjur då jag var liten, en liten brun-vit hund. Jag fick välja ut henne själv i leksaksaffären, en födelsedag, då jag blivit väldigt ledsen över att jag inte fått en hund som jag önskat mig. Kanske inte så konstigt att jag föll för min lilla brun-vita vovve. Likheten var något större då hon var liten, men ändå, lite coolt tycker jag!

Matte, VAD är det här???

I övrigt tränar vi på som vanligt, kanske ännu bättre nu än tidigare.. Planerna var ju att börja prova på lite lydnad och eventuellt agility fram i vår och mot sommaren. Men just nu känner jag att vi har en lång bit kvar.. Hon har svårt att slappna av, min tje,j vilket jag inte märker på samma sätt i vår vardag men blir lurigt då vi får besök eller ska iväg på olika hundaktiviteter. Men med lite experthjälp av Emelie hoppas jag att vi ska kunna ta oss vidare! För hon är ju så underbar min Älva och hon kan så himla fint när hon väl är med :D Tänkte gå en fortsättningskurs i vardagslydnad uppe på klubben också och försöka vara mer och träna där nu när det blir skönare ute. Men just nu är det bara kallt och halt tycker jag... Jag går som en stel pinne och får skutta till då och då för att inte ramla - Älva tycker att jag är jättekul! Själv kör hon på som vanligt och sladdar runt som värsta racerföraren! Sen blir det mycket mys när vi väl kommer in;

Men vi jobbar ju på en hel del inne också. Jag med mitt (med trevligt sällskap);

Jo, Matte, jag skulle vilja diskutera utrymmet i budgeten gällande den nuvarande matransonen...

..och Älva får pyssla med lite olika grejer...

Yes, hon har nästan helt slutat spottat ut pinnen!

Älva har inte helt förstått hur man använder den nya korgen...

MyDog 2011

2011-01-06T18:09:00.007+01:00

Då har vi ställt ut på MyDog…!, vilket jag gärna ville även om jag egentligen inte har något väldigt intresse för just utställning. Men det är kul att lära sig hur det fungerar och Älva behöver träna på sådana här situationer med många hundar och rörelse. Trots att jag kände mig obekvämt oproffsig, där i ringen, är jag nöjd med dagen och speciellt med min lilla hund. Hon skötte sig strålande utifrån förutsättningarna så mer kan jag inte begära.

Vi var ju dessutom helt slut båda två då vi kom fram till Gbg först på eftermiddagen igår. Nattåget från norr var försenat flera timmar så vi fick åka raka vägen till klippningen. Väldigt skönt iaf att få hjälp med putsning och bra tips inför utställningen! Tack igen, Eva-Lena och Therese!
När jag gick upp kl. 06.00 i morskes trodde nog Älva att jag skojade med henne. Hon gick, med ett grymtande, och la sig igen... Men hon var snart med på noterna som alltid och efter en liten snöpromenad begav vi oss mot MyDog. När man bor så nära mässan känns det ju nästan onödigt att inte passa på att ställa ut.

På plats i god tid och kollar in läget

Trött på att vänta...

Men jag tror jag ska låta Älvan få växa till sig lite till nästa gång och framför allt ska vi träna upp oss mer. Tror det uppskattas att man är lite mera erfaren på sådana här internationella utställningar..men, men.. Det var väldigt kul att se så många fina aussisar! Utställningsaussisarna var så stiliga och fluffiga! Jag som tycker Älva har blivit stor och fluffig tyckte plötsligt hon såg väldigt liten ut. Speciellt när hon inte var lika morsk som vanligt. Det blev en ganska stirrig och ofokuserad sväng i ringen men vi tog oss i alla fall runt, försökte stå fint och fick ett tredjepris. Så här löd Marianne Badens utlåtande;

”9 mån, högt ställd och lättbyggd tik, god skalle, högt ställda och för högt burna öron, korrekt bett, god hals, lite lång i länden, korrekt ansatt men högt buren svans, kunde vara bättre vinklad, rörelserna svåra att bedöma då hon ej är ringtränad. Gott gemyt. ”

Lite tråkigt att inte få veta något om hur hon rörde sig.. Kan ju inte veta själv hur illa det såg ut men hade varit kul att få något om steget även om hon inte gick perfekt. Men vad vet jag.. Det sista utlåtandet var ju trevligt iaf, den fick hon nog för alla pussar hon gav domaren...! Min fina lilla tjej... Hon fick åka hem sen och sova ut medans jag gick en vända på mässan. Investerade i ett aktiveringsspel som jag ser fram emot att prova med tjejen. Idag har hon dock mest sovit och drömt vilda drömmar. Men nu ska vi ut och bygga en snögubbe! :)

Sista inlägget för året

2010-12-30T18:10:00.002+01:00

En liten uppdatering innan detta året är slut.. Hoppas alla haft en fin jul! Älva och jag får tacka här i efterskott för de fina julkorten. :) Julen firades i Göteborg med hela tjocka släkten, god mat, eldning öppna spisen och allmänt mys. Älva (allas älskling) blev ruskigt bortskämd med uppmärksamhet och goda julklappar. Men även nyttiga saker fick vi - som den skrälliga reflexvästen! Det har Älva faktiskt gladeligen på sig - tror hon känner sig lite cool i den. :) Och jag är nöjd att hon syns bra! Vi är på plats i Umeå igen där vi ska fira nyår. Ska själv iväg på en relativ odramatisk middag men lämnar Älva hemma hos mamma och pappa i lugn och ro. Ser nu fram emot det nya året och att få komma igång med diverse hundaktiviteter igen. Nästa stop - MyDog 2011... Gott nytt år!!!

Nytt hem och unghundskurs

2010-12-06T14:45:00.004+01:00

Åh, underbara vinter! :) Norrlänningen i mig riktigt myser. Jag gillar snön! Förutom att man får bylta på sig och ändå fryser in i märg och ben om man står stilla en stund, så blir det väldigt vitt och fint istället för allt det gråa. Älva klagar inte heller, tvärtom! Har man en varm och go' aussie-päls och dessutom håller ångan uppe i 140 så är kylan inte något problem.

Finaste vinter-vovve

Vi befinner oss nu i en ny bostad! Det blev en större lägenhet på första plan i ett hus så vi har nu även en liten bakgård. Fortfarande nära till naturområdet och hundklubben. Dessutom finns bror i närheten så han ska få dag-hussa framöver. Tänk så fint allt kan lösa sig! Älva verkar trivas fint också;

Kollar in sitt nya revir

"Hjälper" bror att skotta

Hittat sin nya favoritplats

Vad det gäller träningen kämpar vi vidare. Ibland går det superfint, andra gånger är mest annat intressant som exempelvis skidåkare, men det är väl så det är när man har unghund. Vet inte om det är den delvis nya miljön eller om Älva börjar komma in i den omtalade spökåldern. Mitt galna orädda lejon förvandlas nämligen ibland till ett spänt litet rådjur som spejar omkring sig efter underliga saker.
Unghundkursen är annars bra och jag har fått nya tips om hur vi kan jobba vidare. Men just nu är det mycket julmys som gäller, både hemma och ute. Vi har varit på julmarknader och kollat in fina Jul-Göteborg. :)

Snööööö!

2010-11-23T17:15:00.004+01:00

Tycker bilden på Älva säger allt.. SNÖ = BÄST! Hon skuttar, tuggar, sprallar och "simmar" i snön, det är otroligt underhållande!
Dessutom tog vi oss upp till klubben i dag och gav oss på lite träning. Med alla dofter och hundar har det inte varit så lätt tidigare. Men av någon anledningen är det inte så väldigt många där längre... :) Först ville Älva mest busa (extra svårt att fokusera med all snö) men sen förstod hon att det var träning på gång. När matte väl kan slappna av och ha lite roligt så fungerar det väldigt mycket bättre..! Vi övade mest på följsamhet men Älva var helt med på att kasta sig på magen i snön under gång m.m. Sen fick vi sällskap på plan men vi hade så kul att det brydde sig Älva inte så mycket om. (YES!) Vi slutade när det gick som bäst och en mycket stolt matte körde hemåt med sin lilla hund. I morgon blir nya utmaningar på unghundskursen!

Novembermörker..

2010-11-18T14:07:00.009+01:00

Åh, man kan inte undgå att sakna våren och sommaren då man bara läängtar att få ta sig ut med sin vovve.. Försöker dock se de positiva med denna årstid som att fästig-jävlarna tillslut verkar ha frysit ihjäl och nu när det är käle i marken blir inte tassarna inte blir så smutsiga heller. Sen är det ju mysigt med snö när den väl kommer. Den lilla snö som kom för ett tag sen är borta nu men frostigt och fint är det. Tog lite mysiga kort idag på min vackra hund på morgonpromenaden..!

Just nu händer inte så mycket... Valpkursen tog slut häromveckan och något spår har jag inte lagt på ett tag. (Får skärp mig!) Men till veckan börjar vi unghundskurs på Hundens hus.(Inomhus!)Skönt att ha något på gång i novembermörkret.

Några bilder från början av november, min födelsedagshelg, då vi var på kusten. Älva var glad att återse sitt barndomshem med omgivning att spralla på.

Dessutom skuttade hon själv ut i vattnet och letade spännande grejer. Jag blev ganska förvånad, hon var inte superförtjust i vattnet i somras.

Det var allt jag hade, for now. :)

Lite sjuk...

2010-10-29T13:12:00.005+02:00

Jag har haft sån tur att Älva klarat sig mot diverse åkommor som kan drabba en nyfiken valp. Men de senaste dagarna nu har hon varit lite röd i ögon och hals, och väldigt nysig. I dag hade hon gult mojs i ögonen och försökte klia med tassen så jag blev hönsmammig och tog med henne till veterinären. Det fanns inga lediga tider och det var ju fredag så det blev en lååång väntan i väntrummet. Men vi hade ganska trevligt ändå och Älva var väldigt duktigt bland alla hundarna. Kan det vara så att träningen faktiskt går framåt? :D Sen blev hon såklart beundrad och fick massa beröm som vanligt. När vi tillslut fick träffa veterinären skötte sig tjejen exemplariskt och gapade fint. Det blev ögondroppar och beordrad vila. Bara koppelpromenader i några dagar nu, så det får bli mer träning inne annars blir hon nog tokig, min lilla. Men just nu är hon rätt trött av morgonens äventyr. Hon ligger och myser på soffan, den lilla bortskämda hundungen.

Nu är det höst!

2010-10-19T15:42:00.015+02:00

Ja, nu är det verkligen höst, om någon har missat det! Det har varit så fina dagar än så länge men nu verkar det bli regn och rusk framöver, så det är bara att plocka fram vantar och stövlar. Vi har ändå försökt passa på att göra mysiga utflykter medans det varade..

På valpkursen var det mörkt, regnigt, dimmigt och blåsigt. Bara att gilla läget! Tur att det är så himla kul att träna hund, och speciellt med min Älva! Det kan få regna så mycket det vill! Dessutom får man ju åka hem och mysa efteråt. :)

Älva har fått en ny kompis. Han heter Nalle och är bättre än alla strumpor i världen (förhoppningsvis)! Man kan ha med honom överallt, till allting - smaska på honom, bära runt honom, gömma honom, kasta runt honom och bita honom jättemycket - han är alltid lika glad!

Nu i veckan har voffsan varit lite matt efter viltspår-dag hos Anki i söndags följd av en stormig hundkurs på måndagskvällen. Viltspår var superkul! Speciellt andra gången då Älva förstått vad det handlade om och började spåra på ett helt annat sätt. Hon saktade ner och letade nooga, istället för att tokrusa. Jättekul att se! Klöven vi fick av Eva-Lena ligger på lur i frysen så när jag fixat lite blod ska vi ge oss ut och fortsätta. När man själv har en kass kamera och dessutom fullt upp med att ha koll på sin voffsa, blir man mycket glad när snälla människor tar såhär fina bilder på ens duktiga tjej. Tycker så mycket om den här bilden!

Det var andra gången nu på hundkursen och det känns jättebra att vara igång. Mycket är ju redan bekant eftersom det är en valpkurs men att träna bland andra hundar behöver vi. Det är ett blandad gäng, två schäfrar, en collie, en sheltie, en labrador, en cavalier, en doberman och så Älva. Alla hundar så nära inpå är såklart superspännande men när vi väl övar på går allt fint. Denna gången var hon redan mycket lugnare och somnade i fikapausen.

Min fina lilla Älva som är så stor redan. Hon gör mig både så himla glad och stolt, och även väldigt uppgiven ibland. Det verkar liksom inte finnas någon mellannivå i henne utan antingen är hon superduktigt eller heltokig. Tycker vi miljötränar mycket men ändå är allt så himla spännande fortfarande. Men det ger sig säker med tiden som allt annat. Här på bilden är vi uppe och försöker träna lite på klubben. Älva surar för hon fick ta en time-out då hon hellre ville leka med en rolig tollare än att öva med mig. :D Elaka matte!

Lilltassan i Umeå

2010-10-08T20:24:00.017+02:00

Aaah, en härlig vecka i Norrland och med många hundaktiviteter, eller egentligen mest ”vara-träning”, vilket min otåliga tjej behöver. Älva har varit med mig nästan överallt, träffat vännerna och sett nya spännande platser. Vi var och kollade på agilitytävligen på Umeå Brukshundsklubb och var även iväg och såg en fårvallningsuppvisning. Mycket inspirerande! Tror att Älva tyckte det med, om inte annat var det bra miljöträning. Massa barn och hundar som rör sig överallt är bland det svåraste för min vovva – hon vill vara med – helst överallt på en gång!

En annan upplevelse var att komma med till min gamla ridklubb, Hippologum. Det var betydligt läskigare. Vi har stött på hästar tidigare på promenader men inte varit i något stall. Hon var helt knäpptyst, kollade med stora ögon runt sig och höll sig väldigt nära när hon smög med mig längs gångarna.
I övrigt har det blivit flera härliga skogsturer där det har nosats i massor och jagats löv som bara den.

Innan det var dags att återvända hann vi träffa Emmelie och hennes vovvar också. Det blev en hel del bus i skogen. Emmelie tyckte Älva hade blivit så fin och Polo blev väldigt glad att få någon att jaga runt med.

Behöver nog inte tillägga att det mest sovits och mysigt väl hemma. Själv har jag passat på att läsa en ny hundbok som jag kan rekommendera för intresserade; Kenth Svertbergs – Bra relation (TSB-modellen – Trygghet, Samarbete och Bestämmande) Jag har fått fler bra idéer kring träningen och upptäcker hela tiden små saker jag och Älva kan träna på för att bli ett bättre team.

Nu är det tillbaka till Göteborg som gäller och lite lugnare dagar. Men på måndag blir det valpkurs! Äntligen! Wiihi!

Åka tåg

2010-10-04T19:04:00.007+02:00

Efter en väldigt härligt skön semester utan att hela tiden behöva ha ögon i nacken och en massa vovve-behov att ta hänsyn till, var det ändå mycket skönt att återse sin lilla tjej. Sedan Älva kom till mig har vi aldrig varit ifrån varandra längre stunder än någon dag och jag kände hur jag hade saknat henne. Man kommer ifrån sin hemmablindhet också – gud, så stor hon har blivit! Inte så konstigt iofs när hon nu redan är ett halvt år.

Hundtokig som jag är hittade jag en del fina vovvar i Grekland som jag tog lite bilder på. Självklart är ingen lika fin som min, men ändå.

Efter bara några dagar tillbaka på svensk mark var det dags att ta sig norröver. Jag blev lite nervös innan vi skulle ta tåget men allt gick väldigt smidigt med min duktigt tjej – hon gillade också att åka tåg! Först tog vi snabbtåg till Stockholm. Gosan var avsprallad och somnade gott. Bytet på T-centralen var lite av en pärs med resväska i ena handen och virvelvinden i den andra – men vi lyckades! Vi tog det lugnt och hon var så duktig busan och lyssnade mycket på matte trots allt som pågick omkring. Sen hann vi trixa en del på perrongen innan det blev dags att kliva på. Jag och Älva fick en egen kupé på nattåget :D Här hade vi det jättemysigt, busade lite, åt kvällsmat och myste massor. I Gävle var vi ute och kvällsrastade och sen sov vi båda två. Jag kom på mig själv att känna mig trygg och lugn trots att jag reste själv. Det fanns ju inte en chans att någon skulle komma in obemärkt i kupén. ;) På morgonen blev vi hämtade av mor och far och den lilla lurviga fick en fasligt massa pussar och kramar.

Det känns jätteskönt att få vara här uppe i lugn och ro ett par dagar, träffa gamla vännerna och gå härliga skogspromenader. Mor och far är så glada också och skämmer bort sitt lilla ”barnbarn” en massa. Typiskt! Men faktiskt tycker jag redan att jag och vovvan fått ett bättre kontakt efter vårt äventyr. Hon lär sig så snabbt också hur saker fungerar på olika ställen, det är så kul att se!

Stadshunden

2010-09-16T20:27:00.009+02:00

Väl tillbaka i Göteborg verkar Älvan trivas bara fint, speciellt hemma i lägenheten där hon faktiskt får ligga i soffan bredvid matte. Det är mest jag som fortfarande surar lite över att jag inte har ett hus med trädgård så man kunde ha närmare när man ska ut.

I övrigt flyter höstdagarna på ganska snabbt.. Vi har börjat komma in i lite rutiner. Hund-ungen är själv ett par timmar på för- eller eftermiddagarna och det går bara bra. Vi har hittat nya fina promenadstigar och börjat lägga in mera lekpauser och passitivitetsträning. Miljötränat har vi en del också, åkt buss, spårvagn och även båt på älven.
Allt har gått fint, vi tränar mest på att inte hälsa på alla vi stöter på. Det börjar fungera med människor men andra hundar är fortfarande vääääldigt intressanta. Lydnadsträningen(eller vad man ska kalla det)är svårare med alla nya intryck. Vissa dagar kan gå superbra och hon verkar förstå mig helt, andra dagar verkar hon ha glömt allt och matte är inte alls speciellt intressant att lyssna på…

Det är lurigt ibland när man inte har haft hund förut, fast jag försöker lära mig så mycket som bara möjligt… Men hon är ju fortfarande liten! Nu har vi i alla fall äntligen fått besked att vi är med på hundkursen på Göteborgsavdelningens brukshundsklubb. Klubben ligger ju precis här bak i skogen så det blir förhoppningsvis väldigt bra. Fast den börjar först i oktober och tills dess har vi annat planerat.

Nu till helgen blir det utomlandssemester! Min bror, Älvans bästa människokompis, kommer och tar över både lägenheten och hund under veckan.

Visste först inte hur jag skulle göra för jag vill helst inte lämna bort min lilla vovva när hon fortfarande är liten. (eller alls för den delen!) Men bror erbjöd sig helt frivilligt och haha, han vet inte hur stor och busig hon har blivit. Han vet inte att hon;
…smyger in och tjuvar sockor ur tvättkorgen så fort hon kommer åt.
…norpar åt sig smörknivar med leverpastej på när man tittar bort.
…lägger sig på lur i skogen och anfaller när man minst anar, speciellt då hon kastat sig i lera först.
…helt plötslig får för sig att skälla ut någon som ser konstig ut, med sin ganska grova röst.
Blir nog till att köpa med något fint från resan…

Sen är även biljetter bokade till mitt kära Norrland och närmare bestämt Umeå. Jag och Älva ska åka nattåg, ganska så många timmar men med lite tur sover hon större delen av vägen.

I går var vi ute och spårade! Jag och Simon försökte lägga ett i förra veckan men det började ösregna och Älva ville mest busa. I går var jag bättre förberedd, lade tre spår medan gosan väntade i bilen. Det gick som på räls, hon kom av spåret ibland med tog snabbt upp det igen. Önskar jag hade tagit en bild på tjejen i sin fina sele och lila spårlina. Hon hittade pinnen på alla spåren och framför allt godisskålen i slutet! I dag sov hon nästan hela dagen... Oops.. :D

Aussieläger 2010

2010-09-13T18:48:00.011+02:00

Vårt första riksläger var en härlig upplevelse, så många hundar och febril hundverksamhet på alla håll. Det här är precis vad jag har längtat efter! Jag lärde mig massor och känner mig otroligt nöjd väl hemma igen. Först och främst var det superkul att vi var så många med Arelids-vovvar och deras mattar som var med. Dessutom var vår prova på-kurs mycket bättre än vad jag vågat hoppas på. Tack alla för en väldigt trevlig helg, speciellt vår duktigt instruktör Elin. :)

Jag var inte så flitig med kameran, hade fullt upp med min lilla toka. Min här kommer ett par stycken.

Tanken är väl att försöka få till en pixbox här fram över. Har ju en massa massa bilder på min finaste.

Västkustvalpen

2010-08-24T10:15:00.006+02:00

Utställning var väldigt kul men även ganska intensivt, så här första gången. Superbra erfarenhet och träning för mig och Älvan och speciellt kul att träffa alla syskonen, som de har växt! Men jag var lite nervös och stressad vilket jag tror Älvan kände på sig. Det blev en del skutt i ringen och hon hade svårt att sitta still. Vi fick ett tredje pris av de tre tikarna i Aussie-tik-klassen (Älva, Ninja och Penny). En jättefin vaniljgul-rosett till min finaste som tydligen har lite för stora öron.(Som hon däremot inte använde vidare för att lyssna på mig under tillställningen..) Fick inte så bra bilder från dagen men lägger upp någon för sakens skull.

Jag var ändå väldigt nöjd att allt hade gått så fint och struntade helt i att Simon skojjade hela vägen hem om att vi hade fått en ”sista-plats-rosett”. Men jag fick lite blodad tand att ställa ut henne igen, när hon växt till sig lite mer, nu när vi vet hur det går till. När vi kom hem sov både jag och Älvan väldigt gott en bra stund. Känner att det har varit rätt intensivt med jobb och hundaktiviteter de senaste veckorna.

Nu är vi tillbaka på kusten och har ett par dagar semester. Ska bara vila och vara med min fina vofsa. Sen blir det Göteborg, nya kurser på skolan och nya hundaktiviteter.
Om mindre än två veckor är det dags för Aussielägret, som jag verkligen ser fram emot. Så kul att få gå en specialkurs för just aussiehund och få bra tips och ideer. Kanske anser alla hundägare att just deras ras är den bästa men jag kommer på mig själv väldigt ofta att tänka hur mycket smartare, bättre och finare just min aussiehund är än andra vovvar... hehe.. :)

Vill avsluta med om att tipsa om en bärbar hundbur. Är väldigt nöjd med buren jag köpt till Älvan. För det första har den en sånt coolt kamouflage-mönster, för det andra var den på rea, för det tredje kan Älva ha den även när hon en fullvuxen och för det fjärde flyttade Älva in redan innan jag hann slå upp den. Hon är faktiskt väldigt duktig i buren för att endast ha haft den så kort tid och kan ligga kvar och slappna av utan att krafsa på nätet. Tror den kan komma till användning lite nu och då. Hemma har hon den öppen som sitt egna krypin, vi använder den tills vidare som bilbur och på utställningar och liknande är den perfekt.

Ha det bra alla så ses vi på aussielägret! :D

Sensommar...

2010-08-15T11:14:00.009+02:00

Det är lätt att vara lycklig med superfina sommardagar och en liten hund att dela dem med. Älvan och jag fortsätter att njuta sommaren i fulla drag. Favoriten för oss båda är långa naturpromenader där hon verkligen är i sin rätta miljö. Hon studsar upp och ner mellan stock och sten, sätter iväg i en väldig fart och bromsar in lika snabbt (är matte med?) och sen kastar sig sedan vidare efter närmsta kotte. Ljungsnåren har bra stuts i sig samt och både goa att rulla runt i och anfalla från alla håll. Det är underbart att se hennes livsglädje och samtidigt väldigt underhållande. :)

Träningen går framåt, speciellt med nya favoritgodiset ugnstorkad blodpudding. (Tack för bra tips, Lovisa) Min lilla aussie är så läskigt uppmärksam och följsam ibland och matte blir superstolt. Däremot finns en väldig massa valpsprall under ytan och det totala fokuset kan snabbt riktas om på något spännande. Vilket är i princip allt som rör sig såväl löpare, som bilar, andra vovvar eller bara ett litet löv. Sen finns det ju sååå mycket som luktar gott också. Känner att vi måste stadsträna mycket mer – har fuskat lite där. Älva är ju så bra på att hitta alla möjliga äckliga saker där yttersta favoriten är tuggummi som hon rent spårat upp och sätter tänderna i.
Att tänderna varit på väg ut har märkts tydligt de senaste veckorna då hon gnagt febrilt på tuggbenen långa stunder. Hon har fått nya fina tandrader både uppe och nere i fram och i bak kommer nya stora gaddar. (En lilltand hittade jag faktiskt i en tuggleksak och har sparat.) Det är ingen liten valp jag har längre utan en ung liten aussiehund. Jag känner hur tung och stor hon blivit när hon sitter hos mig och pälsen längs ryggen har blivit allt mera grov. Det är även med en grov stämma hon meddelar att något är konstigt.

Jag försöker komma på smarta lekar med Älva också, så hon får tänka lite. På bilden har hon just letat upp favoriten "krokodilis", som jag gömt och hämtat honom till mig. Blev så nöjd för det är inte alltid hon vill lämna tillbaka honom. Numera är han dock bara ett skal av sitt forna jag då hon gnagt hål på honom och pillrat ut stoppningen.

Sommaren börjar vara till ända – på gott och ont. Fast det känns tråkigt att lämna kusten snart ser jag fram emot hösten och nya roliga hundaktiviteter. Speciellt Aussielägret och en mer uppstyrd hundkurs längtar jag till. Det blir nyttigt och roligt för mig och lilla fröken cookie dough. (Systers påhittade namn, tycker Älvas färg liknar en kaksmet med choklad prickar i)

Första utmaningen blir dock Västkustvalpen. Det ska bli superkul att höra vad domaren har att säga om mitt lilla exemplar. För mig är hon ju perfekt på alla vis från topp till tå. Tycker så mycket om varje liten fläck, hennes superlånga svansplym, de vipiga och underbart lena små öronen, de goa lejontassarna och den bruna supernosen. :D

Just nu funderar jag dock över hur hon kommer klara av all rörelse och alla andra hundar, hur jag någonsin ska kunna visa upp henne fint med all den distraktionen… Men min lilla tjej fortsätter att imponera mig varje dag så det kommer säkert gå bara fint. Och gör det inte det..så gör det inget!:) Om hon så bestämmer sig för att göra ifrån sig mitt i ringen, endast uppvisa sin konst i koppeldragande och busgnaga på domaren, gör det inget alls. Troligen är hon inte heller den enda valpen med sprall i sig.

Härliga hundmöten

2010-07-29T06:20:00.016+02:00

Sommardagarna svischar förbi och snart är även juli till enda. Trots att jag jobbat en del de senaste veckorna har jag och Älvan hunnit med mycket roligt också.

Det är såå KUL att äntligen ha hund och få dela sitt intresse men även erfarenheter med likasinnade! Dessutom är det som bra träning för Älvan att få träffa på lite olika hundar, i lagom mängd. Hon älskar ju att leka och sover så gott sen. (Bra sätt att träna tålamod också innan hon får iväg och hälsa. )

Härom veckan var det dags för besök hos Anki, tillsammans med Lovisa, Anton och lilla Cinna. En super härlig dag med massa vovvar, bus och bad. Vi blev totalt 7 hundar, Ankis Demi, Siri, Vilda och Amadeus, min Älva, Lovisas Cinna och även Eva-Lena och hennes Saga kom förbi. Kameran blev glömd hemma så jag hänvisar till superfina bilder på Lovisas sida. Vilda och Saga hade blivit stora damer och hur fina som helst!

Sedan kom även Lovisa och Cinna och hälsade på här hos oss. Systrarna är så fina ihop. Först busade de bara galet och vi lyckades få dem att simma lite, sen blev det mera bus, sen matpaus och en sovstund. Tillslut småbrottades de bara så gott de orkade innan det blev dags för Lovisa och Cinna att återvända. Älva såg helt snopen ut. Var tog syrran vägen? Men sen sov hon gott och var väldigt lugn resten av dagen.

Här i grannhuset finns den engelska settern Ecco som är Älvas stora idol och hon gnäller längtansfullt när han kommer förbi. Ibland får hon ut och hälsa lite. Han är väldigt tålmodig med henne där hon svansar efter hack i häl. Tills slut brukar han dock ge sig och busa en stund med henne.

I går var jag helt ledigt och hade en väldigt härlig dag. På förmiddagen mötte jag och Älvan upp Emelie och hennes goa vovvar Summer, en Golden på 3,5 år och Polo, en irlänsk setter på 10 månader. Älvan fick lite draghjälp i koppelträningen med duktiga förebilder och sedan lekde de tok-mycket. Polo hade ju väldigt långa ben så Älvan sov en lång stund efteråt och var superlugn sen hela dagen. Jag lagade god mat då vi fick besök av min hundintresserade släkting Marianne. Hon har följt hundinskaffandet med spänning under våren och fick nu till slut träffa min lilla.

Dagen avslutades med en liten kvällstur med båten. Det har inte blivit så mycket båtåkande ändå i sommar, men Älvan är så cool i alla situationer och verkar då finna sig i allt. Hon står och kikar med tassarna på kanten och vädrar med nosen i vinden men tillslut la hon sig ner och somnade.

Vi gick nöjt och lade oss tidigt båda två. Hon sover ju inte i min säng, fast jag egentligen gärna skulle haft henne där. Men vi myser mycket under dagarna och jag passar på att kolla igenom lilla fröken så att allt står rätt till. Hon är ju så underbart go! Ligger och knorrar och myser i mitt knä. Dessutom doftar hon så väldigt gott av bäbis-hund och sommargrönska, fast hon rullar runt i smutsiga diken och andra geggiga ställen hela dagarna. När jag kryper ner i sängen vet hon att det är läggdags och piper in under där hon sen ligger och suckar nöjt. När jag vaknar ligger hon dock alltid i korgen.. Min tokiga lilla hund. Vad skulle man göra utan henne?

Mera valpkurs...!

2010-07-13T14:30:00.011+02:00

Igår var det måndag igen och nytt valpkurstillfälle. Jag är mest nöjd med att få svar på funderingar jag samlat på mig under veckan. Det mesta vi tar upp, än så länge, känner jag ju igen som basic-valpkunskap med det är så bra att få upprepa dessa saker igen och att få tips på hur man ska gå tillväga. Träningen framöver blir mer hantering, gärna på bord, med massa belöning när sprallan kan hålla sig lugn och stilla en stund. Vi fortsätter med koppelträningen med det framtida målet att antigen gå fint i koppel eller få spralla på lös. Med all distraktion för en liten valp är detta lättare sagt än gjort men vi kämpar på. Vi ska även börja öva bättre på kontaktövning innan hon får iväg och nosa på skojjiga vovvar. Slutligen måste vi försöka lära oss stå, vilket jag inte helt har lyckats förklara för henne än. Jag har varit så nöjd med hur fint hon kommer till matte och sätter sig ner och kikar på mig när jag kallar på henne eller självmant. Nu känner jag mig lite som att jag målat in mig själv i ett hörn.

En annan sak som är bra med valpkursen är att även Simon tycker det är jättekul. Han och Älva teamar bra ihop och han är så stolt över henne och tycker hon är smartast av alla på kursen.(Självklart är så även fallet!) Känns skönt att kunna få koll på grundläggande vardagslydnad redan i sommar då vi ännu inte vet hur hösten kommer se ut och vilka möjligheter vi har. Det blir ju en omställning att komma tillbaka till Göteborg med en liten hund, både för oss och henne. Nu känns det som det bara kommer gå fint. Men även om jag själv står för det mesta kring Älva kommer dock både hon och jag sakna resterande flockmedlemmar och deras hjälp. Och de henne. Tråkigt att vi inte bor i samma städer i vanliga fall. Här är de övriga medlemmarna i Älvas pack under sommaren:

Gammel-husse som Älva lyssnar noga på men även gärna biter i öronen.

Co-husse (bror-Jacob) är en säker lek- och myskompis som tålmodigt lyssnat på mattes direktioner om hur detta får gå till, dvs, inte enbart på Älvas premisser även om hon är fruktansvärt söt.

Snäll-matte följer gärna med på promenad och sparar på superdelikata matrester. Fast morotsbitarna kan hon gott behålla!

Igår kväll drog världens oväder in över kusten. Vi satt och åt räkor och såg himlen bli väldigt mörkblå. Man hörde hur hörde hur det snabbt bullrade sig närmare, himlen lyste och blixtar och helt plötsligt kom världens hällregn. De var mäktigt att se. Dessutom var min Älva helt oberörd av spektaklet. Samma sak häromkvällen då någon fyrade av ett gäng födelsedagsfyrverkerier när vi precis hade somnat. Detta känns mycket bra inför framtiden!

Idag har vi gått en långpromenad i regnat, vilket inte störde min lilla prinsessa alls, tvärtom bökade hon glatt runt i dikesleran. Hon blev helt genomblöt och som ut som en raggig råtta.

Koppelträningen gick jättefint idag, kanske för att nästan ingen annan var ute och gick och det extra goda godiset, men ändå. Då blir jag så stolt. Fick beröm av kursledaren igår också som tycker vi har ett bra sätt med henne. Det är kul att höra när det är ens första hund.
Nu till veckan ser vi framemot torsdag då vi ska träffa både Lovisa och Cinna och dessutom åka och hälsa på hos Anki. Ska bli superkul! Ha det bra alla i den härliga sommaren!

Valpsommar... :)

2010-07-06T11:14:00.008+02:00

Underbara sommardagar med min egen valp… Detta har jag drömt om sen jag var väldigt liten… Ändå känns det redan så självklart, som om att fröken ulltott alltid funnits här med mig.

Hon är så underbar på alla sätt, min lilla brunnos, men hon har även mycket vilja.. Ambitiös som jag är blir jag uppgiven ibland och undrar vad jag gör för fel. Jag vill ju helst ligga steget före och hitta goda vanor som underlättar för oss. Lite sprall är ju att förvänta med denna dam verkar ibland ha oändligt..
Som tur var började äntligen valpkursen igår! Det var sååå skönt att se hur även de andras vovvar älskade att tugga på händer och hoppa runt som galningar. Men som enda aussie var såklart Älva en klass för sig. Ingen kunde busa lika tufft, hoppa lika högt och bitas lika mosteraktigt som hon. Men ingen annan var heller lika uppmärksam, kunde sitta och ligga lika duktigt eller kunde trixet att låta bli en godis på tassen. Dessutom somnade hon väldigt coolt på golvet i klubbhuset, mitt bland alla sprallande valpar, när vi hade kaffepaus. Jag var mycket nöjd när vi åkte hem, kände mig hoppfull och har fått ny inspiration. Speciellt koppelträning blir det hög prioritering på. Jag har skämt bort henne där i brist på bra metod. Bland det svåraste blir dock att ignorera de busglada men ibland riktigt smärtsamma hoppattackerna.

Under dagarna har vi fortsatt miljötränat på olika platser. Det är jättekul att ha henne med och dessutom sköter hon sig utomordentligt. Vi var hos veterinären och vaccinerades henne vilket gick ytterst snabbt och smidigt smidigt. (Älvan charmade in sig som vanligt.) Hon har även varit med mig och Simon ute på middag. Hon satt och spanade på uteserveringen vid mina fötter och sen somnade hon i en boll. Detta trots fotbollsvrål och gråsparvar som hoppade väldigt nära och retades.

Vi letar även upp olika hundvänliga stränder och försöker få henne att bada när dagarna är ruskigt varma. Än så länge går hon bara i till magen och voffar sen argt på oss badare; ”kom upp därifrån nu”.

En liten Boston terrier träffade vi på stranden häromdagen. Men hon ville mest leka med matte och apportera pinne i vattnet. Men Älvan snurrade hoppfullt runt terriern utan att helt fatta aport-leken.
Förövrigt verkar min kaxiga tjej komma bäst överens med mellanstora hundar som är ett par år gamla. Hon vill ju såå gärna leka och äldre hundar bara tittar uttråkat på henne när hon skuttar och kastar sig på marken och gnyr ”snälla, snälla, lek med mig”.
En favoritkompis är den stora dvärgschnuasern Guiness som hon brottas vilt med, så att hon får loss små svarta tussar från skägget på stackarn. Med en femåriga airedale-terrier var hon mer försiktig men de skojjade glatt och lekte tafatt en lång stund. Det är så kul att se deras olika kroppsspråk! Sen sover hon väldigt gott hela nätterna och är en riktig mysis på morgonen.

Min sötnos är förstås även omåttligt populär när man är ute bland folk.. Som tur är har de flesta vett att inte kasta sig över henne. (Konstigt ibland hur vissa tror att söta saker är allmän egendom…? ) Att hon är en aussie är det inte många som har kunnat gissa, då är siberian husky vanligare eller tollare eller bara blandras. Jag får vänligt upplysa folk att hon är av den coolaste rasen som finns; Australian Shepherd!

Allt mer aussie...

2010-06-27T19:05:00.008+02:00

Älvan är nu snart tre månader och växer så det knakar. Fast jag blir hemmablind när jag ser henne varje dag, syns det tydligt att hennes ben är längre och att hon har fått en längre nos. Hon har fått mer personlighet och man ser allt mer aussie-drag med smygande stil och glada skutt. Självförtroendet har växt också och hon har blivit en riktig tuffing. Få saker är läskiga numera och hon tar sig allt större friheter, och vill inte alltid lyssna på matte.

Samtidigt är hon allt smartare och lär sig snabbt. ”Sitt” funkar fint nu och ”ligg” för det mesta också. För att komma igång ordentligt med vardagsträningen kollade jag upp valpkurser här ute, och blev väldigt glad då jag hittade en! (Flera hundklubbar verkar ha sommaruppehåll..)Avmaskningen svalde hon i ett nafs häromveckan och nu efter midsommarhelgen ska hon vaccineras också.

Dessutom har jag fått meddelat att vi kom med på aussielägret i september så nu har vi mycket att se fram emot! Vi verkar bli ett helt gäng med Arelid-valparna, superkul! 

Liten men tuff

2010-06-16T10:56:00.012+02:00

Älvan gör nya framsteg varje dag och det är så kul att se! Den första veckan har vi mest hållit oss hemma och i närområdet. Hon börjar få allt mer självförtroende och protesterar vilt när man måste sätta gränser. Märker att jag redan skämt bort henne och får skärpa mig.. Hon älskar att leka men man vill ju inte ha en valp hängande i byxbenet hela dagarna. Känns svårt ibland då hon är så tuff men ändå liten. Men det verkar som om upprepningarna börjar trilla på plats eftersom. Vi får ta små steg.. Försöker med lite kontaktövningar men att låta bli en godis som ligger på golvet gick inte alls. Hon blev sjövild. För aptiten är det minsann inget fel på. Jag kör fortfarande med fyra mål om dagen och ändå är hon inte nöjd. När all mat är borta i ett nafs tittar hon uppfordrade på mig; "Hallå matte, mera mat här..!" Sen försöker hon krafsa fram mer ur botten eller leta under skålen... :)

Nu börjar vi även göra lite vidare utflykter. Tanken är ju att ha med henne överallt jag kan framöver. Hon gillar dock fortfarande inte att lämna huset och övriga flocken med "bara" mig. Men då vi med viss möda kommit iväg är det kul. Scalibor-halsbandet är på nu då hon älskar att busa i högt gräs. Hon gillar det inte alls men jag vågar inte annat även om jag känner igenom pälsen flera gånger om dagen. Har sett på apoteket att även västkusten är högriskområde för smittobärande fästingar.

Vi har tränat på bilturer också och det är så kul när det går framåt. Nu kan hon själv hoppa in (efter godisen)och åker lungt med utan att spralla oroligt. Tror hon börjar förstå att biltur följs av något kul. Hon är så smart min lilla tjej. Sen är det såå himla mysigt att ha sin lilla voffs med ute i naturen och se alla upptåg hon tar sig för.

Jag anmälde mig till aussielägret nu häromdagen, men hamnade som reserv... Blev så sur på mig själv att jag inte var snabbare. Så vi får se hur det blir.. Tills vidare ser vi fram emot eventuellt besök från Anki, och kanske även Lovisa med Cinna, under sommaren. I höst ska det ju bli valpkurs och så hoppas vi på en uppfödarträff också.

Nu ska jag och lilla rosatass ta en liten promenad innan lunchen!

Mitt nya liv som hundägare

2010-06-11T18:26:00.010+02:00

Nu är jag alltså hundägare…på riktigt! Det är dock fortfarande lite svårt att verkligen förstå... Jag beklagar den sena uppdateringen. Får skylla på att jag haft fullt upp med min lilla filur. Det är omställning att bli hundägare och mycket jobb, men min lilla Älva väger upp all möda med råge. Efter några dagar börjar jag äntligen kunna andas ut.. Det verkar som allt kommer ordna sig ändå. Jag har varit ganska nervös innerst inne inför detta stora ansvar. Som tur är har jag god hjälp av familjen och speciellt pappan som peppar mig när jag är osäker på om jag gör allt rätt. Jag också väldigt tacksam av att kunna vara i huset på kusten över sommaren. Allt blir så mycket lättare när man snabbt kan ta sig ut.

I lördags var det dags att hämta min lilla ulltuss. Jag var både nervös och förväntansfull. Alla valparna utom lilla Chianti var fortfarande kvar på förmiddagen. Det är härlig syn med så många aussiesar på en gång. Fick en mysig bild på lill-Älva och mamma Siri(+ några syskon som vill ut också vill ut och leka).

Då det blev dags för hemturen blev det dock jobbigt tydligt att min lilla Älva inte alls var lika förväntansfull över att komma med mig hem, som jag var över att hämta hem henne. Hon gnällde högt och hjärtskärande över att behöva lämna bus med syskonen och den trygga tillvaron. Jag kände mig som världens hemskaste men försökte mitt bästa att vara bestämd men stöttande. Eftersom lugnade hon ner sig och resten av turen hem gick riktigt smidigt.

Väl hemma har jag och lilla fröken brun fläck funnit varandra. På morgonen stirrar ett par hoppfulla blågröna ögon på mig när jag kikar ner från sängen. Vi tar en tur ut till gräsplätten vid 5-tiden och går sen in och sover vidare en stund. (till mattes stora lättnad) Sen är hon med mig hela dagen. Vi busar och myser, och busar och myser.

Jag är superimponerad över hur snabbt hon lär sig redan. Hemma i huset har hon helt funnit sig tillrätta. Tryggt sover hon med benen åt alla håll trots höga ljud, konversationer och skratt.

Att gå i trappan kom hon snart på att hon vågade också. Och tuggbenet blir allt mindre varje dag då det konstig nog dyker upp framför nosen så fort hon hittat något nytt spännande gnagobjekt. Jag försöker passa noga när det kan vara toadags men en och annan olycka har det blivit när matte inte fattat. Men allt oftare när hon vill ut till gräsplätten sätter hon sig dock vid altandörren och tassar på den eller säger till. Då blir jag varm hjärta av stolthet. Min lilla hund! Så mycket hon kan redan. Ibland glömmer man nästan hur liten hon egentligen är. Med stort självförtroende leker hon som ett galet monster. Nya favoriten är ciderflskan som fick sig en rejäl omgång.

Men utanför staketet däremot är den stora vida världen väldigt läskig och det bästa med promenaderna är att få komma hem. Halsband och kopplet är himla äckligt också men vi tränar på med lock och godis.

Nu har Älvan lindat in sig runt mina fötter… Min fina, fina lilla tjej… Måste snusa henne i den supermjuka pälsen och pussa på henne på de små öronen för säkert hundrade gången idag. Vill avsluta inlägget med att tacka Anki för denna perfekta lilla hund som är allt man bara kan önska sig. Vill även önska alla valpsyskonens nya mattar och hussar stort lycka till. Hoppas ni får en underbar sommar allihop!

1 vecka kvar..

2010-05-29T09:19:00.011+02:00

Det är inte sant vad man längtar nu efter små rosa tassar, varma små öron och blöta pussar...och massa bus och gnag med piraya-tänder förstås! Som tur är finns många bilder medans man väntar! Kika in på Lojocas och MiVinnas kennel för superfina bilder på de små.

Jag försöker bilda mig en uppfattning om min tokiga lilla tjej.. Ena stunden ser det ut så här:

Mys-pys.. (Bild: Lojocas)

Och såhär:

Liten, blåögd.. (Bild: Mivinnas)

Sen såhär!

PIRAYA!!! (Bild: Mivinnas)

Hon är såå cool! :D

Snart, snart..bara 10 dagar kvar!

2010-05-25T20:11:00.007+02:00

(Bild: Arelidsaussie)

Nu är det inte ens två veckor kvar tills det är dags att hämta min lilla valp.. Det känns nästan overkligt, men också helt underbart! Som hon har växt min lilla Älva, ska bli så kul att se henne "in action". Men framför allt att få ta hem henne, lära känna henne och lära henne allt hon behöver veta i livet! :) Vi har sådana härliga äventyr framför oss! Det mesta är ordnat nu, försäkring, inköp av alla dess slag; koppel, halsband,matskålar,hundapotek,påsar,leksaker och tuggben.. Är speciellt nöjd med den kombinerade vattenflaska-skålen och "godispåsen" inför hämtningsdag och framtida utflykter. Till andra valpköpare kan jag även tipsa om denna mysiga "fylla-in"-bok. Jag har redan börjat som smått..

Min hund!

2010-05-10T17:16:00.007+02:00

Nu är det bestämt och jag har en massa lyckofjärilar i magen som fladdrar runt.. Det blev en liten red merle tik eller en "brun-ljus brun-vit" som jag får beskriva henne till alla nära och kära.

Jag har spanat in henne ända sedan valparna föddes. Jag blev nämligen helt tagen av hennes storasyster Saga, som jag fick träffa tidigare i våras. En super härlig hund i med blandade bruna toner. Sen dess har jag hoppats så på en mini-Saga. Här är hon! Och hon är så fin, världens finaste, den finaste av de finaste!

Jag har funderat en del över valpnamn under våren... Det har varit mycket "Alma", "Alba" och "Alva" som kännts bra. Men häromveckan kom jag på det; "Älva". Det namnet beskriver precis en vacker, sagolik och smidiga Aussie-hund, tycker jag. Fast nu är hon förstås lite klumpig..än så länge :) Det kluriga med namn är dock att man egentligen inte vet vilket det är förens man lär känna någon. Hennes kennelnamn är Arelidsaussie Nirvana(rosen). Men för mig, om inget annat nämns framöver, så är detta min lilla Älva!

Valparna!

2010-05-08T11:59:00.007+02:00

Trots den enorma spänningen har tiden gått väldigt snabbt! I veckan kom stunden jag väntat på så länge, att åka och hälsa på hos Anki och valparna! Valparna är nu 4,5 veckor gamla och med pigga ögon och vinkliga ben levde det runt i valplådan, som bara den! Alla åtta var ju så fruktansvärt fina att man bara smälte.. :) Än är det inte bestämt vem det blir, så spänningen fortsätter..

I veckan inköptes även bland de första hundprylarna; En fin foderhink! Jag är väldigt nöjd. För intresserade finns den på Chili. Däremot vet jag inte hur stor funktion den fyller, förutom att vara fin. Risken finns att man inte kan lämna den allt för exponerad utan att en viss vovve snart inser hur man kommer åt hela kalaset..

På tal om hundprylar finns det hur mycket galna, roliga och totalt onödiga saker som helst att köpa om man surfar runt lite, och billigt är det sällan heller. Här är lite härliga länkar:

- Varningsskylt
- Hund GPS
- Koppelkrokar
- Ipaw

Det finns hur mycket som helst! Många grejer är kul och bra, men det finns mycket onödiga saker också som en hund inte behöver alls egentligen.. Jag har dock flera härliga inköp kvar som koppel, matskålar, klosax osv. Spännande!

Hundraser

2010-04-11T09:59:00.000+02:00

När man ska skaffa hund förmanar faktaböcker och hundkunniga om att man ska tänka igenom beslutet noga och absolut inte göra impulsköp. Tyvärr verkar många hundköp ändå ske av detta slag..Det är så tråkigt att se hundar som är missförstådda och satta i fel sammanhang. På så vis känns det väldigt skönt att jag haft många många års tid till hundfunderingar meddans jag inväntat rätt tillfälle.

Personligen tycker jag rasvalet är den mest spännande delen då jag älskar de olika charmiga egenskaper raserna har. Det finns så många olika typer att välja mellan, vilket innebär väldigt goda förutsättningar att hitta en hund som passar in precis på en själv och vad man vill göra.
Jag har ändrat favortit-ras flera gånger under åren. Från början var det de mysiga familjevovvarna retriever som gällde, Golden eller helst Labrador. Denna ras var troligen förebild till alla mina otaliga hund-illustrationer, vid den tiden. När jag blev lite äldre var det Jack russel som var favorit, då "mycket hund i litet format" lockade. Jag har alltid velat ha en arbetande ras och speciellt agility har intresserat mig. Därför har jag under de senaste åren prövat finna en passande brukshund. Ett tag var det bara Border collie som gällde, sedan "Tollare" (Nova scotia duck tolling retriver.)

Men sen... hittade jag min drömhund - Australian shepherd, även kallad "Aussie"!

Precis som namnet förtäljer är det en vallhund och rasen är lik Border collien i både utseende och arbetsegenskaper. Däremot är mer mångsidig då den även haft andra uppgifter som gårdshund, förutom vallningen. Dessutom har den mycket spännande färgvariation. Efter att ha både läst en hel del om rasen och träffat flera helt underbara vovvar - är jag helt såld! Något har liksom "klickat" och jag är övertygad om att detta är rätt ras för mig.

(Bilden är lånad från Hurtta, passar på att göra smygreklam för deras snygga overaller. )

För den som vill läsa mer om denna underbara ras finns bra information på rasklubbens hemsida.

Äntligen!

2010-04-11T08:57:00.001+02:00

Nu är det på riktigt! Det finns nu, på riktigt, en liten liten tikvalp, bara 6 dagar gammal än så länge, som kommer flytta hem till mig i början av sommaren. Jag har längtat så otroligt mycket sen strax innan jul då jag bestämde att nu är det dags. För övrigt har jag längtat många många år, sedan jag var en 10-11 år gammal och inte lyckades övertala mina föräldrar att byta min allergiska syster mot en hund. Men nu kommer snart min egna lilla valp... :)

Jag märker dock att jag får tona ner min entusiasm över det hela kring min omgivning. Alla förstår inte helt "what all the fuss is about", det är ju bara en hund. Men för mig är mitt hundinförskaffandet en dröm som går i uppfyllelse, så till den grad att jag blir rörd till tårar ibland. Vissa utvalda dock, som pojkvännen och familjen, skonas inte från dagliga hundsamtal.

Just nu slukar jag allt jag kommer över som har med vovvar att göra. Jag har varit på biblioteket och lånat en hög med hundböcker för att vara säker på att jag inte missat något. Jag är fast besluten om att göra allt "rätt" från början och att vara en "calm assertive packleader" i sann Cesar Milan-anda.

Böcker i all ära, men för valpköparen idag finns bättre än så. Kika in dessa superbra klipp med de kunniga hundcoacherna;

- Gokvälls valpskola med Barbro Börjesson och valpen Lizzie

- Förkvälls valpskola med Fredrik Steen och valpen Ozzy

- Hundcoachen Fredrik Steens egna klipp (och blogg)

- Cesar Milans valptips

Med dessa bra tips och råd känns detta stora ansvar något lättare. Så nu gäller det bara att vänta...