Lillebror Manne

I helgen fick vi äntligen träffa lille Manne. Fast han bara är 9 veckor, så kan jag inte hjälpa att tycka att han är väldigt liten. Var verkligen Älva så liten när hon kom? Men de växer ju väldigt fort förstås. Älva var som en liten lurvig björn, som liten. Manne däremot påminner mer om en liten skäggig apa med sina långa ben och tuffsiga päls.

Skägg-apan tok-njuter i sin goa korg

Men han är verkligen superfin och väldig gosig! Hundarna går väldigt fint ihop också även om det mest skulle busas hela tiden, så man blev helt trött själv, bara av att se på. De hade verkligen svårt att låta bli varandra.

Fullt bus (Älva är under attack)

Men Manne är duktig och går ofta själv till sin lilla korg när han inte orkar mer och där får han ligga ifred. Älva har sin korg där också men ligger som vanligt helst där alla är, mitt i vägen, så hon har kolla på allt. Under bordet med hakstöd är också en favorit.

Älva håller koll från favoritplatsen

Älva är jättesnäll med vår lilla nya, lite väl snäll nästan, då han är en liten terrorist som anfaller henne, klättrar på henne och hänger bak i byxorna och svansen så munnen blir full av aussie-ull. Men hellre det, han är ju fortfarande så liten. Busen lyckades t.o.m. smita iväg då Älva fick mat och körde ner huvudet bredvid och mumsade i sig så mycket han kunde innan vi fick tag på honom. Snälla Älva sa inte ett pip. När han sover en stund, speciellt då han drömmer vilda drömmar, måste hon också gå bort till korgen och se att han är ok. Min finaste.

Hjälpte pappan att komma igång lite med kontaktövningar, lek och passitivitet med lill-Manne. Han lär sig väldigt snabbt att komma och kika och sätta sig för en 10-dels frolicbit. SåManne är helt på nu hoppas jag bara att man även kan lära gamla hundar (pappan) att sitta ;) Det ska bli väldigt kul att följa lillen här i sommar. Hoppas jag kan bidra med lite tips och råd, något jag själv saknade väldigt förra sommaren, så föräldrarna bara kan njuta av sin lille kille.

Pappan har fått in rätta knycket